Att driva en motion

Precis som ni har varit inne på så måste man börja med att kolla vad för olika nivåer vi har och hur vi fattar beslut. Från ax till limpa. Det absolut viktigaste i opinionsbildning är mobilisering.

Få med er tillräckligt många och ni kommer kunna driva igenom frågan. Börja med att hitta nyckelpersoner i varje arbetarekommun och sedan i varje distrikt. Se till att så många S-föreningar som möjligt skickar motionen till sin arbetarekommuns årsmöte.

När arbetarekommunernas årsmöten tagit de som sina egna så skickas de vidare till distriktens årsmöten. Där behöver ni alltså ha hittat nyckelpersoner även inom distrikten, så att de blir tagna även där. Sedan skickar distrikten motionerna vidare till partikongressen.

Om vi tittar lite på hur t ex S-kvinnor jobbar men även en del LO-förbund så är det precis så här de gör. De tar samma motion och får igenom den på kommun- och distriktsnivå, så när de sedan kommer upp till högsta beslutande organ så är det hur många som helst som har skickat in exakt samma motion. Det gör det svårt att dribbla bort den.

Mitt nästa tips är att få med era sidor organisationerna. Prata med S-kvinnor, HBT-S, S-studenter, SSU och Tro och solidaritet. Det här kan ni antingen göra parallellt med den förra processen eller innan eller efter. Jag hade valt innan eller parallellt.

Sidoorganisationerna finns i alla nätverk och på alla nivåer i partiet, har ni med er de från början kommer det bli lättare att få arbetarekommunerna och distrikten att bifalla er motion.

Likadant är det med den fackliga sidan. Här hade jag fokuserat på de facklig-politiska nätverken vi har. Det finns facklig-politiskt ansvariga i arbetarekommuner och i distrikt. Börja med dem och jobba er sedan vidare uppåt. Om ni får de fackliga, sidoorganisationerna, arbetarkommunerna och distrikten med er så är det vunnet.

Och så min hjärtefråga, opinionsbildning måste innefatta skrivande! Ta hjälp av vassa skribenter och ta fram ett förslag på en insändare eller debattartikel. Skicka ut den till era nyckelpersoner så de kan ha den som grund och anpassa den, eller helt enkelt skicka in den som den är. Det här steget hade jag gjort nära inpå kongressen, för att bygga upp ett tryck. Om hela landet trycker på en viss fråga inför en kongress så kommer den frågan bli den viktigaste.

Sen kan man alltid ta hjälp av riksdagsledamöter, kommunalråd, regionråd och fackliga ordföringar och andra tunga positioner som man har en relation till. Få med er några av dem, kanske till och med få dem att skriva under insändarna, så kommer det bli tryck.

Om vi går åter till varför jag har satt år 2030 som exempel så handlar det kort och gott om realism. Skittråkigt jag vet, vi vill ju helst genomföra det här imorgon, eller kanske snarare igår. Men det mobiliseringsarbete som krävs för att få en bred majoritet tar tid. Hittar ni nyckelpersoner på alla nivåer kan de hjälpa er driva vidare frågan. Och hellre ta det här beslutet om några år och verkligen få igenom det, än att få en att-sats man kan glida på bifallen eller besvarad. Vi har ju precis som ni har hittat haft den här frågan uppe i princip på varje kongress. Det här är något partet vill, men vi måste pressa på för att man ska våga ta det här beslutet. Det handlar också om väldigt mycket pengar, så för att det ska bli möjligt för partiet att bifalla att-satsen behöver de ha tid på sig att hitta en lösning för att kunna genomföra det. Det kommer inte hinnas med på tre år.

Det här är en enorm välfärdsreform som är otroligt viktig. Jag ser den som helt självklar framöver och något som kan få Socialdemokraterna starkare.